Depression


- Att vara deprimerad är inte detsamma som att vara ledsen, förtvivlad eller sorgsen. Sådana käsnlor hör livet till och går över efter ett tag. När du är deprimerad har du varit nedstämd under en längre tid. Gränsen mellan att vara nedstämd och deprimerad är inte skarp.

Oftast är det tiden och intensiteten som avgör om diagnosen depression ska sättas. Depressioner är mycket vanliga och kan inträffa någon enstaka gång i en människas liv, vara återkommande eller förknippas med en viss årstid. Att vara deprimerad innebär att vi är så nedstämda att det kraftigt påverkar våra liv. Depressioner är vanligare bland flickor och kvinnor än hos pojkar och män, men varför det finns en skillnad är inte belagt.


Konsekvenser av depression

Vid en depression påverkas många sidor av livet - både i våra arbetsuppgifter och i det sociala livet. En depression kan påverka de kognitiva förmågorna som koncentration och minne. Eftersom glädjen, energin och motivationen saknas under en depression blir alla aktiviteter påverkade på ett negativt sätt. Aptit och sömn påverkas, vilket i sin tur har konsekvenser för hur vi mår fysiskt.

Depression har starka samband med fysisk ohälsa, exempelvisökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar.

Vid riktigt djup depression är det svårt att klara något alls och de flesta blir sjukskrivna.


Den deprimerade tolkar allting negativt och upplever tillvaron som meningslös - dettakan leda till tankar om döden. Den deprimerade intalar sig själv att personen är en belastning för andra. Självförakt, skuld och missmod gör att det finns risk för att den drabbade inte vill leva längre. Depression är den främsta orsaken till självmord.


Olika typer av depression

Det finns olika typer av depression. Symtomen är likartade, men depressionen varierar i styrka och längd.


  • Egentlig depression - är den vanligaste formen av depression och kan vara olika kraftig. Nedstämdheten ska hållit i sig minst två veckor. Den egentliga depressionen kan delas in i lindrig, medelsvår eller svår depression. Vid en lindrig depression kan vi nästan leva som vi brukar även om världen ter sig hemsk och mörkför oss. Vid en medelsvår depression har vi svårt att ta hand om oss själva, struntar i allt och blir sängliggandes.
    Den svåraste formen av egentlig depression kallas melankoli (svårmod, tungsinhet). Depressionen är då ofta kombinerad med ångest och likgiltighet.

  • Dystymi - kallas ibland också för sjukligt svårmod. Dystymi innebär att depressionen håller i sig under en längre tid än vid en egentlig depression. Den deprimerade har varit nedstämd i mer än två år.

  • Utmattningsdepression - De personer som har utmattningssyndrom kan drabbas av en depression, även om inte alla gör det. Den som fastnar i allt för långa perioder av stress utan återhämtning riskerar att tömma alla sina kroppsliga och psykologiska resurser och att drabbas av det som kallas utmattningssyndrom. Utmattningssyndrom är en medicinsk diagnos. Den drabbade har slut på både fysisk och psykisk energi och har inte längre någon uthållighet. Personen lider av de allra allvarligaste reaktionerna på stress. När en person har blivit utmattad tar det lång tid att komma tillbaka till sitt vanliga liv och må bra psykiskt igen.

  • Årstidsbundna depressioner, SAD (Seasonal Affective Disorder)
    -En del människor blir deprimerade regelbundet vid en viss årstid. Vanligaste är att depressionen väcks till liv  under hösten och vintern. Denna depression tros ha samband med växlingar mellan ljus och mörker.

Symtom vid depression
Listan på symtom som vi kan känna igen hos en deprimerad människa är lång:

  • Nedstämdhet - Den som är deprimerad är nästan aldrig glad. Den tolkar allt som händer på ett negativtsätt.

  • Orkeslöshet - Lusten och energin för aktiviteter försvinner med depressionen.

  • Sömnproblem - Många som är deprimerade sover ofta för mycket, men är ändå trötta. För andra kan depressionen innebära sömnlöshet.

  • Ökad eller minskad matlust.

  • Minskad sexlust

  • Kroppsliga symtom - Värk i olika kroppsdelar som till exempel huvud, rygg, mage eller hjärtklappning.

  • Negativ självbild - Den deprimerade tycker inte om sig själv och blir mycket självkritisk. Ofta blandas detta med skuldkänslor.

  • Känsla av meningslöshet - Ingenting spelar någon roll och det blir därför svårt att känna engagemang.

  • Dåligt humör - Den som är deprimerad blir lätt irriterad och aggressiv.